Tok för liten tid ibland..

Det är bra tag sedan jag skrev men det beror på att det har varit otroligt mycket att göra. I mars så opererades båda mina föräldrar. Min pappa fick ett nytt knä och min mamma opererades för sina åderbråck och det gick väldigt bra som tur var. I april så var det min tur. Jag gjorde en gastric sleeve operation vilket innebär att man tog bort 3/4 av min magsäck. Det gjorde jag den 2/4 och 3/4 22 1/2 timme senare så var jag på väg hem. Det har gått sju veckor sedan dess. Ja, jag har gått ner en hel del i vikt men jag gjorde det för att förhoppningsvis slippa all medicin för min diabetes. Sedan operationen så har mitt socker varit så stabilt så man ibland kan bli orolig. Ja, visst har man gått ner i vikt också. Plus på det hela så har jag blivit så mycket mer rörlig. Redan tredje dagen så promenerade jag 2 km och sedan har det ökat hela tiden mellan 5  till 10 km nästan varje dag. För en vecka sedan så började jag cykla till jobbet vilket innebär en sträcka på 13 till 15 km beroende på vilken väg man tar. Det har gått himla bra men man inser ju vilken dålig kondis man har men den blir bättre och bättre kan jag säga. Har nu också börjat promenera / jogga sträckan som jag började promenera efter operationen. Tanken är innan sommaren är slut så ska jag jogga den sträckan en längre sträcka som är på 4 km, plus att jag ska ha cyklat en stäcka mer än 100 km och tillbaka hem.

Jag har alltid gillat mig själv och ja, jag har varit överviktig men det är inget som jag har funderat speciellt mycket över förrän jag fick diabetes. Jag började äta mer sammanhängande som t.ex frukost, lunch och middag och ja, det blev även mellan mål ibland. Dock idag så ska jag äta sju gånger om dagen och det tar på en för att man tänker hela tiden mat. Det har funkat väldigt bra och ibland är jag tvungen att skjuta på tiderna vilket inte alltid är så enkelt.

Det är inte mycket man kan äta så så frukosten innehåller 2,5 dl mil lättyoghurt med 0,5 dl flingor. Sedan är det mellamål som kan vara en knäckemacka med makrill eller 2 dl mjölk. Sedan är det lunch som är också på 2,5 dl mat helt enkelt. Två timmar senare så är det mellamål igen, och ytterligare två timmar senare så är det ännu ett mellanmål och två timmar efter det så är det middag.  Nej, jag kan inte äta för fort eller för mycket för gör jag det så mår jag otroligt dåligt.

Nej, jag mår inte som de som har gjort en gastric bypass som kan ”dumpa”. Jag mår bara otroligt illa och det känns som om jag har en stor klump i bröstet. Det tar ungefären timme så har det gått över. Mina måltider ska ta mellan 20 till 30 min och tro mig ibland är det svårt att få till det. Men då får jag helt enkelt skylla mig själv. Oftast så har det gått bra men ibland så funkar det inte med jobbet och då händer det att man käkar för snabbt.

Det är rätt så roligt att se ens matlådor idag för det är ungefär bottenskrapet som man har mat  med sig till jobbet. Inte så roligt kanske men i brist på andra matlådor så får det bli så. Jag kan inte rekommendera varken den ena eller den andra operationen för någon. Men om man ska göra en så ska man tänka efter noga och man ska inte tro att bara för att man gör en magoperation så kan man ligga på latsidan. Visst man går ner i vikt men jag hävdar och det är min personliga åsikt att man måste ändra sin kost och man måste ut och röra på sig kan jag säga. Hur andra gör vet jag inte men jag tog tag i min träning igen och förhoppningsvis så får jag mera muskler och bättre kondition och kanske jag slipper mina mediciner för min diabetes.

Hur som helst så känns det bra men visst kan jag vara sugen på en stor köttbit men jag vet att jag skulle aldrig få i mig en köttbit på 250 gram. Visst skulle jag kunna ta en doggybag men frågan är om det är värt det? Jag vet inte. Jag ser det som så att jag har gjort något för att förändra mitt liv så då ska jag inte förstöra det för att njuta av en stor köttbit. Jag kan njuta av en köttbit men den kanske väger 100 gram istället. Vi är alla olika och vi gör alla olika val i livet och jag har gjort mitt val i livet.

Sedan har jag jobbat som en galning men mitt jobb är otroligt roligt trots alla knäppa människor. Ibland undrar jag om människor lämnar hjärnan på jobbet när de är på väg hem för de kan inte läsa, springer efter bussen, t-banan eller pendeltåget. Jag vägrar att springa efter något av dem och jag springer inte efter män. Hur som helst så är det snart juni och jag har en veckas semester midsommarveckan och då ska jag åka upp till mina föräldrar och njuta av ledigheten. Min ordinarie semester har jag i juli och då ska jag äntligen få åka till Norge igen. Det ska bli himla roligt.

Tiden är något som aldrig ligger till min fördel men man får göra det bästa av det trots allt. Livet just nu innehåller att äta, sova, jobba och träna, och det viktigaste av allt är att äta rätt och tillräckligt långsamt.

Trots allt så är livet otroligt bra och roligt. Jag trivs med mitt liv som det är.

Read Full Post »

Jag förstår inte vissa saker….

Det var ett tag sedan jag skrev men det har varit lite hektiskt sista tiden med en flytt tillbaka till min lägenhet. Men idag så mår jag så otroligt bra. Jag är fortfarande extremt god vän med mitt ex och vi har fortfarande roligt ihop. Det är man som jag är god vän fortfarande med efter en seperation.
Däremot när jag flyttade tillbaka så vad hittar jag? Jo, prylar som den man som hoppade i säng med en annan kvinna och två veckor före jul så flyttade han till henne. Sagt och gjort så ringer jag honom och säger att han har prylar kvar. Det är lite konstigt för hade det varit jag så hade jag tagit med alla mina prylar. Jag är visserligen snäll och säger att han har prylar kvar och att han får hämta dem. Det roligaste är att han tror i sin dumma enfald att han kan stå hemma hos mig och plocka det han inte vill ha. Men också jag har inte lust att ha han i min lägenhet längre än nödvändigt och inte heller i mitt trapphus. Sedan kan man ju snacka om mognaden hos honom när jag säger att han kan bära sina kartonger till taxin. Jag får höra att jag är psyskiskt störd.
Nu är det som så att jag har inte försökt ta livet av mig eller jag har inte heller käkat antidepressiva tabletter heller som han har gjort.

Så ja, jag kan väl tycka att han bör tänka efter ett steg längre än att bete sig som en idiot. Vad jag hade kunnat gjort är att ha kastat varenda pryl som var hans, men jag är en vänlig själ som ringer och säger att han hade prylar kvar här. Så jag ställer mig frågan egentligen vem som är mest störd….och ärligt talat så anser jag att vissa saker talar för sig själv.

Hur som helst så börjar jag på en ny arbetsplats och kusen gick snabbare än jag trodde. Däremot anser jag att män som beter sig som barnrumpor har problem. En kurskamrat som inte blev klar och behövde ha lite mera hjälp kunde inte hantera det vilket han hotade med hela tiden att han tänker nog inte fortsätta. Jag och en annan kurskamrat blev klara igår medan den sista är tvungen att gå ett par dagar till. Det är en sak att inse sina begränsningar och lära sig något nytt och ta till sig det men att inte vilja att lära sig och hålla sig fast i det som har hänt för ett jobb det gör det svårt att till slut stötta och hjälpa en person. Så ja, jag blev igår sur och sa att jag skiter i hur han löser det. Inte mitt problem. Jag visste ju att jag skulle klara det utan problem. Det är en jäkla skillnad att köra en ledbuss och att köra en boggie. En boggiebuss svänger med baken 1,60 m när den svänger och man kan ta med sig mycket utan att man märker av det. Man måste hela tiden ha koll på baken på bussen när man svänger. Så jag har ju som sagt kört boggie ett tag av och till och jag har hela tiden koll på vart jag har bussen men bara för det så innebär det inte att man får slappna av utan man måste ha koll hela tiden på den. En del kan tydligen inte acceptera det så då blir man kvar några dagar till. Om jag hade suttit i den sitsen så skulle jag vara glad att få mer hjälp men en del kan inte ta åt sig det tydligen.

Hur som helst så är livet jäkligt bra och jag mår prima plus mitt socker är stabilt. Det har nu varit stabilt sedan ifjol vår och det är himla skönt. Visst jag tyckte om cola men det tar ett tag att vänja sig av med det och det har gått bra. När drack jag en cola sist? Alltså en vanlig coca cola….jo, det var när jag flyttade för jag hade käkat för lite och jag gjorde åt mer energi i kroppen än jag fick i mig. Vilket gjorde att mitt socker blev lite lågt men med hjälp av coca cola och druvsocker så blev det bra igen. Jag har lärt mig de sista två åren att ha koll vad som får mig att bli trött och då vet jag att jag har för högt blodsocker och när jag börjar få för lågt blodsocker. Det är himla skönt idag tycker jag. Så ja, jag är lyckligare än jag har varit på länge. Så jag tänker fortsätta att vara lycklig och singel. Det är min melodi idag.

Read Full Post »

Att flytta….plus lite annat.

Ja, jag håller ju på som sagt att flytta hem till min lägenhet. Flytten går nästa lördag den 26/1 det är lite vemodigt men ändå så blir det så skönt. Det värsta med att flytta är inte att packa kartongerna för det går rätt så snabbt. Det är att packa upp som tar sådan tid. Hur som helst när man nu har hållt på och packa så inser man så mycket skit man samlar på sig. Visst en del är bra saker som man behöver men andra saker som inte ens är nödvändiga. Ja,ja…det blir att packa upp allt och sedan så får jag se vad som händer med prylar som man inte använder.

Visst skulle det vara smartare att bo kvar för jag får minst två timmars resväg enkel väg men är man inte ihop så känner jag och mitt ex att det är dags att gå vidare med våra liv var för sig. Vi är inte ovänner på något sätt. Det som är så positivt med det hela är att vi är faktiskt otroligt goda vänner. Till skillnad för han jag bodde med tidigare. Mitt ex har inte levt genom mig under den här tiden vi var ihop utan han hade sina intressen och våra gemensamma vilket har varit otroligt skönt.

Det är ändå med lite sorg att det gick som det gick, men det har varit ännu tyngre höst för min del. Både mentalt och fysiskt det sista året. För ett år sedan så var jag så dålig så att jag trodde att jag skulle vara tvungen att sluta och köra buss men när man fick byta medicin så blev jag mycket bättre. Nej, jag har inte drabbats av tok för lågt blodsocker som tur är, utan jag har koll på när det börjar sjunka. Den medicinen har funkat helt perfekt fram tills för några månader sedan. Så fort jag käkade så stack sockret upp och det är bara att låta hjärnan stänga av sig själv då. Så jag träffade läkaren för en vecka sedan och jag ska få börja med victoza och det är spruta men nej, det är inte insulinbehandling. Den hjälper till endast när blodsockret är för högt. Det bästa av allt är att jag bara behöver ta den en gång om dagen och den täcker upp 24 timmar. Så på lördag ska jag börja med den så vi får väl se hur jag mår sedan de närmaste två veckorna. Men det bästa av allt med läkarbesöket för en vecka sedan så hade mitt långtidssockret sjunkit från 53 till 41 plus att alla mina värden var normala.

Även om långtidssockret är inom normala världen så inser jag ju att jag kan inte börja äta som vanligt som jag gjorde innan jag visste att jag hade diabetes. Det handlar helt enkelt att fortsätta som jag har gjort. Att inte äta något sött men ibland måste man ju få synda. Vilket jag gör och det innebär att det kan bli lite choklad dock mörk choklad en kaka extra kanske men det är endast kanske en gång i månaden jag gör det.

så jag ser med framtiden med hoppfulla ögon och en bra vår. På det stora hela så är livet rätt så bra idag och kommer så vara rätt så länge till tror jag. Jag kan bara önska alla en underbar vår och sommar. Ta vara på det positiva som kommer.

 

 

Read Full Post »

Fyra dagar på Karolinska och genomförkyld.

Ja, för lite mer än två månader sedan så fick jag ju veta att jag har diabetes. Det tog ett tag innan jag kunde få in det i skallen men allt eftersom jag funderar på det så kanske det fanns saker som tydde på det. Jag vet inte. Hur som helst så fick jag en remiss till Karolinska sjukhusets Endoktrindagvård. Skoj eller kanske inte tyckte jag. Sagt och gjort jag åker dit på måndag morgon.  Där blir jag vägd, och det tas blodsocker test m,m. Blodsockervärdet låg då på 8,7 om jag minns rätt. Och det är för högt men jag känner också att det river i halsen. Jag håller på att bli förkyld. Mindre roligt. Det var mycket info och en del av dem hade haft det i många år och jag var nyast där att veta att jag hade fått det.

Trots det så var vi väl sammanlagt tolv till femton person och en del var riktigt härliga människor. Dessa fyra dagar så skulle man mäta sitt socker sju gånger om dagen. Jag kan säga att det gör ont att sticka sig i fingrarna sju gånger. Man kände sig lite som en nåldyna. Vilket är mindre roligt då. Hur som helst så får man information om mat, dryck, insulin, tabletter, fotvård, tandvård och motion. Visst var det bra men jag stundtals kan jag väl tycka att det var lite tråkigt. På torsdagen när det var sista dagen så fick vi träffa överläkaren igen som vi hade fått träffa i tisdags. Ja, jag ska äta insulinmedicin varje dag. Plus att jag måste skicka in papper till transportstyrelsen att jag får fortsätta köra fast jag har diabetes.   Min förkylning blir hela tiden värre och värre och i torsdags så var jag genomsnuvig och rosslig i halsen. Jag är ju inte van att kliva upp så tidigt längre eftersom jag jobbar på kvällar och långt in på natten. Så i torsdags så var jag så trött när jag jobbade.

Hur som helst så är jag fortfarande snuvig och hes men jag står på benen.  Visst det har tagit mig ett par månader att inse att jag är diabetiker och då inser man att det är dags att röra på sig lite mera än normalt. Det viktigaste av allt som de sa var att jag ska äta frukost, mellanmål, lunch, mellanmål och middag. Jag säger bara jösses. Jag som oftast inte äter frukost och jag äter normala fall inte mellanmål. Fördelen jag har är att jag inte är förtjust i mjukt bröd så knäckebröd kunde jag äta hur mycket som helst av. Så nu ska jag bara ställa om mig själv att äta frukost och alla dessa jäkla mellanmål. Med envishet och tålamod med mig själv så ska det nog gå bra.

Största nackdelen är väl att jag måste mäta mitt blodsocker två gånger om dagen så fort jag ska jobba, och det kommer att göra ont i fingertopparna.  Om jag kommer att sluta med sötsaker? Jag äter så sällan sötsaker idag så ibland kommer jag unna mig en cola kanske eller en snickers eller något att sötsak. Bara för att jag idag är diabetiker så tänker jag inte sluta av att njuta av det goda i matväg eller av livet som sådant.

Nu handlar det om att bli frisk från min förkylning och jobba som en galning. Ja, jag jobbar för mycket vilket inte heller är så bra kanske men jag gillar mitt jobb faktiskt. Jag är som sagt galen men det är jag.

Read Full Post »

Jobb, jobb och åter jobb…

Det var nu ett tag jag skrev men det har varit otroligt mycket. Det har varit jobb, jobb och åter jobb. Tretton dagar att lära sig linjerna i Södertälje och sedan har jag jobbat alla dagar utom en. Ska jobba en dag till sedan bär det ner till Skåne i två dagar. Därefter så blir det jobb i några dagar och en begravning och sedan jobb igen.  Därefter så blir det Norge i en vecka.  Semester får jag tänka på i november tidigast. Det som har varit lite tungt sista dagarna är att jag har precis fått veta att jag har diabetes vilket är mindre roligt. Men som tur är så har jag tidigare levt med en diabetiker men ändå så är det inte roligt. Så det handlar om att börja träna igen vilket jag hade tänkte att göra ändå och kosten behöver jag inte ändra på speciellt mycket.

På det stora hela så rusar det som sagt i 200 knyck livet. Borde nog försöka stoppa upp det lite men vad fasiken livet är inte roligare än man gör det till. Ska däremot försöka få mera sömn på nätterna  än jag har fått tidigare.  Hur som helst det är roligt att arbeta men kanske inte när det är varma dagar som det har varit sista veckorna. Människor som tycker det är tråkigt att arbeta har inget jobb de gillar. Jag gillar mitt jobb vilket gör det lättare att kliva upp på morgonen. Men visst skulle jag behöva välbehövlig semester men som sagt det får jag ta senare.

Lite historik nu. Midsommar firade vi uppe hos mina föräldrar och det var helt klart regnigt kan jag säga. Min mormor var också där och det märks tyvärr att hon har blivit mycket äldre idag. Mera glömsk och lite förvirrad men annars så är det still going strong.  Det blev ingen tur med hojen upp dit för det regnade så jäkligt på dagen. Det var dagen innan midsommar kan jag säga.  Hem på söndagen och läkarkontroll eller rättare sagt ett blodprov och några dagar senare så ringer de och vill att jag ska träffa läkare och det blev i tisdags. Det var då jag fick veta att jag är diabetiker. Tog några dagar att inse det men det går att leva med det också.  Just nu längtar jag till augusti för då kommer ett gäng glada hojåkare som ska åka Mälaren runt. Som tur är så är jag ledig de dagarna. Det ska bli skoj att träffa dem igen.

På det stora hela förutom att det är mycket och allt annat så är livet inte så jäkligt dumt faktiskt. Det är jäkligt bra om jag får säga så. Har en partner som är helt underbar. Han finns där för mig när det går bra och när jag har mått dåligt både fysiskt och psykiskt.  Men man ska vara där för varandra anser jag. Det är vi för varandra.

Så ja, livet är jäkligt bra.

Nu är det snart dags att sova för jag ska jobba igen imorgon. Förhoppningsvis så slipper jag jobba över.

Read Full Post »