Det var ett tag sedan jag skrev men det har varit lite hektiskt sista tiden med en flytt tillbaka till min lägenhet. Men idag så mår jag så otroligt bra. Jag är fortfarande extremt god vän med mitt ex och vi har fortfarande roligt ihop. Det är man som jag är god vän fortfarande med efter en seperation.
Däremot när jag flyttade tillbaka så vad hittar jag? Jo, prylar som den man som hoppade i säng med en annan kvinna och två veckor före jul så flyttade han till henne. Sagt och gjort så ringer jag honom och säger att han har prylar kvar. Det är lite konstigt för hade det varit jag så hade jag tagit med alla mina prylar. Jag är visserligen snäll och säger att han har prylar kvar och att han får hämta dem. Det roligaste är att han tror i sin dumma enfald att han kan stå hemma hos mig och plocka det han inte vill ha. Men också jag har inte lust att ha han i min lägenhet längre än nödvändigt och inte heller i mitt trapphus. Sedan kan man ju snacka om mognaden hos honom när jag säger att han kan bära sina kartonger till taxin. Jag får höra att jag är psyskiskt störd.
Nu är det som så att jag har inte försökt ta livet av mig eller jag har inte heller käkat antidepressiva tabletter heller som han har gjort.
Så ja, jag kan väl tycka att han bör tänka efter ett steg längre än att bete sig som en idiot. Vad jag hade kunnat gjort är att ha kastat varenda pryl som var hans, men jag är en vänlig själ som ringer och säger att han hade prylar kvar här. Så jag ställer mig frågan egentligen vem som är mest störd….och ärligt talat så anser jag att vissa saker talar för sig själv.
Hur som helst så börjar jag på en ny arbetsplats och kusen gick snabbare än jag trodde. Däremot anser jag att män som beter sig som barnrumpor har problem. En kurskamrat som inte blev klar och behövde ha lite mera hjälp kunde inte hantera det vilket han hotade med hela tiden att han tänker nog inte fortsätta. Jag och en annan kurskamrat blev klara igår medan den sista är tvungen att gå ett par dagar till. Det är en sak att inse sina begränsningar och lära sig något nytt och ta till sig det men att inte vilja att lära sig och hålla sig fast i det som har hänt för ett jobb det gör det svårt att till slut stötta och hjälpa en person. Så ja, jag blev igår sur och sa att jag skiter i hur han löser det. Inte mitt problem. Jag visste ju att jag skulle klara det utan problem. Det är en jäkla skillnad att köra en ledbuss och att köra en boggie. En boggiebuss svänger med baken 1,60 m när den svänger och man kan ta med sig mycket utan att man märker av det. Man måste hela tiden ha koll på baken på bussen när man svänger. Så jag har ju som sagt kört boggie ett tag av och till och jag har hela tiden koll på vart jag har bussen men bara för det så innebär det inte att man får slappna av utan man måste ha koll hela tiden på den. En del kan tydligen inte acceptera det så då blir man kvar några dagar till. Om jag hade suttit i den sitsen så skulle jag vara glad att få mer hjälp men en del kan inte ta åt sig det tydligen.
Hur som helst så är livet jäkligt bra och jag mår prima plus mitt socker är stabilt. Det har nu varit stabilt sedan ifjol vår och det är himla skönt. Visst jag tyckte om cola men det tar ett tag att vänja sig av med det och det har gått bra. När drack jag en cola sist? Alltså en vanlig coca cola….jo, det var när jag flyttade för jag hade käkat för lite och jag gjorde åt mer energi i kroppen än jag fick i mig. Vilket gjorde att mitt socker blev lite lågt men med hjälp av coca cola och druvsocker så blev det bra igen. Jag har lärt mig de sista två åren att ha koll vad som får mig att bli trött och då vet jag att jag har för högt blodsocker och när jag börjar få för lågt blodsocker. Det är himla skönt idag tycker jag. Så ja, jag är lyckligare än jag har varit på länge. Så jag tänker fortsätta att vara lycklig och singel. Det är min melodi idag.
Read Full Post »
Ullis värld 