Det är bra tag sedan jag skrev men det beror på att det har varit otroligt mycket att göra. I mars så opererades båda mina föräldrar. Min pappa fick ett nytt knä och min mamma opererades för sina åderbråck och det gick väldigt bra som tur var. I april så var det min tur. Jag gjorde en gastric sleeve operation vilket innebär att man tog bort 3/4 av min magsäck. Det gjorde jag den 2/4 och 3/4 22 1/2 timme senare så var jag på väg hem. Det har gått sju veckor sedan dess. Ja, jag har gått ner en hel del i vikt men jag gjorde det för att förhoppningsvis slippa all medicin för min diabetes. Sedan operationen så har mitt socker varit så stabilt så man ibland kan bli orolig. Ja, visst har man gått ner i vikt också. Plus på det hela så har jag blivit så mycket mer rörlig. Redan tredje dagen så promenerade jag 2 km och sedan har det ökat hela tiden mellan 5 till 10 km nästan varje dag. För en vecka sedan så började jag cykla till jobbet vilket innebär en sträcka på 13 till 15 km beroende på vilken väg man tar. Det har gått himla bra men man inser ju vilken dålig kondis man har men den blir bättre och bättre kan jag säga. Har nu också börjat promenera / jogga sträckan som jag började promenera efter operationen. Tanken är innan sommaren är slut så ska jag jogga den sträckan en längre sträcka som är på 4 km, plus att jag ska ha cyklat en stäcka mer än 100 km och tillbaka hem.
Jag har alltid gillat mig själv och ja, jag har varit överviktig men det är inget som jag har funderat speciellt mycket över förrän jag fick diabetes. Jag började äta mer sammanhängande som t.ex frukost, lunch och middag och ja, det blev även mellan mål ibland. Dock idag så ska jag äta sju gånger om dagen och det tar på en för att man tänker hela tiden mat. Det har funkat väldigt bra och ibland är jag tvungen att skjuta på tiderna vilket inte alltid är så enkelt.
Det är inte mycket man kan äta så så frukosten innehåller 2,5 dl mil lättyoghurt med 0,5 dl flingor. Sedan är det mellamål som kan vara en knäckemacka med makrill eller 2 dl mjölk. Sedan är det lunch som är också på 2,5 dl mat helt enkelt. Två timmar senare så är det mellamål igen, och ytterligare två timmar senare så är det ännu ett mellanmål och två timmar efter det så är det middag. Nej, jag kan inte äta för fort eller för mycket för gör jag det så mår jag otroligt dåligt.
Nej, jag mår inte som de som har gjort en gastric bypass som kan ”dumpa”. Jag mår bara otroligt illa och det känns som om jag har en stor klump i bröstet. Det tar ungefären timme så har det gått över. Mina måltider ska ta mellan 20 till 30 min och tro mig ibland är det svårt att få till det. Men då får jag helt enkelt skylla mig själv. Oftast så har det gått bra men ibland så funkar det inte med jobbet och då händer det att man käkar för snabbt.
Det är rätt så roligt att se ens matlådor idag för det är ungefär bottenskrapet som man har mat med sig till jobbet. Inte så roligt kanske men i brist på andra matlådor så får det bli så. Jag kan inte rekommendera varken den ena eller den andra operationen för någon. Men om man ska göra en så ska man tänka efter noga och man ska inte tro att bara för att man gör en magoperation så kan man ligga på latsidan. Visst man går ner i vikt men jag hävdar och det är min personliga åsikt att man måste ändra sin kost och man måste ut och röra på sig kan jag säga. Hur andra gör vet jag inte men jag tog tag i min träning igen och förhoppningsvis så får jag mera muskler och bättre kondition och kanske jag slipper mina mediciner för min diabetes.
Hur som helst så känns det bra men visst kan jag vara sugen på en stor köttbit men jag vet att jag skulle aldrig få i mig en köttbit på 250 gram. Visst skulle jag kunna ta en doggybag men frågan är om det är värt det? Jag vet inte. Jag ser det som så att jag har gjort något för att förändra mitt liv så då ska jag inte förstöra det för att njuta av en stor köttbit. Jag kan njuta av en köttbit men den kanske väger 100 gram istället. Vi är alla olika och vi gör alla olika val i livet och jag har gjort mitt val i livet.
Sedan har jag jobbat som en galning men mitt jobb är otroligt roligt trots alla knäppa människor. Ibland undrar jag om människor lämnar hjärnan på jobbet när de är på väg hem för de kan inte läsa, springer efter bussen, t-banan eller pendeltåget. Jag vägrar att springa efter något av dem och jag springer inte efter män. Hur som helst så är det snart juni och jag har en veckas semester midsommarveckan och då ska jag åka upp till mina föräldrar och njuta av ledigheten. Min ordinarie semester har jag i juli och då ska jag äntligen få åka till Norge igen. Det ska bli himla roligt.
Tiden är något som aldrig ligger till min fördel men man får göra det bästa av det trots allt. Livet just nu innehåller att äta, sova, jobba och träna, och det viktigaste av allt är att äta rätt och tillräckligt långsamt.
Trots allt så är livet otroligt bra och roligt. Jag trivs med mitt liv som det är.
Ullis värld 