Efter fem dagars hemmavaro så ska jag åka och jobba imorgon. Jag verkligen hatar att vara sjuk. Det är tråkigt, tråkigt och åter tråkigt. Visst kan man bli sjuk speciellt om man sitter i bussar som inte har någon värme. Har suttit i sådana bussar fyra gånger under två veckors tid så det är väl egentligen inte mer än rätt att man blir sjuk. December månad blev det lite mycket jobb också. Inte så lite om jag får säga det men jag är sådan att trivs jag med ett jobb så kan jag jobba som en galning. Jag var däremot ledig i nästan en hel vecka direkt efter nyår. Det var skönt och välbehövligt kan jag säga. Lördagen den 7/1 så hade jag hela min familj här. Det var min mamma, pappa, syster, mina barn och min systers kille och hennes barn här på kalkonmiddag. Vi var tio personer sammanlagt och det var trevligt. Jag brukar normala fall göra en trerättersmiddag på kalkonmiddagen men det blev endast tvårättersmiddag denna gång. Det blev rabarberpaj till efterrätt med mycket vaniljsås till.
Jag har en middagsbjudning till nu här snart hoppas jag för en helt underbar person som förtjänar den middagen med råge. Han och hans flickvän hoppas jag snart kan komma men jag måste lösa vissa saker först.
Jobbet är fortfarande roligt men det som gör mig trött är alla dessa människor som anser sig ska åka gratis när de inte har en giltig biljett. Hallå det är ungefär som jag skulle säga att jag har inga pengar men jag måste ha mjölk m,m men jag betalar en annan dag. Det är samma sak med en giltig bussbiljett. Det är inte bara invandrare utan det är unga, vuxna, invandrare, äldre m,m. Om jag gick till en affär och tog med mig saker utan att betala så skulle både väktare och polis komma. Det är ren stöld. Skillnaden är detsamma att inte ha en giltig biljett. Jag fattar inte att människor inte förstår det. Eller är det som så att det är jag som är korkad?
Det som är också tråkigt det är att bara för att man säger nej, att de inte får åka så är man en f***a, kines, japan, korkad, otrevlig och gud vet allt. Det är ju en fördel att man kan låta saker och ting bara rinna av en, men i långa loppet när man hör det hela tiden så tappar man till slut tålamodet och blir en sur, grinig förare och säger nej, till allt. Då menar jag jäkligt sur. Då blir jag istället nitisk och lusläser sms-biljetterna också.
På det stora hela så är de flesta bra ändå. Många säger hej och är trevliga men det är som sagt den där lilla klicken som förstör för alla andra. Vart är respekten för medmänniskor idag? Vart är respekten för förarna? Om inte förarna fanns så skulle hela Stockholms län vara fylld med bilar och baske mig att det skulle ta en timme till jobbet utan flera timmar. Utan förarna så skulle också många inte ta sig till jobbet.
Visst får man höra att bussarna inte kommer fram, sen eller inställd. Men hallå det beror på något. Det är inte för att vi vill vara sena eller ha inställda turer. Det finns för det första för få bussförare. Sedan så kan det ha hänt en olycka, tåget kan vara försenat. Det är inte vårat fel. Om det är en inställd tur så beror det på att det finns ingen förare. Så människor som ser ner på oss förare bör kanske tänka om en gång till. Nu är det som så att i Södertälje så skulle man kunna gå runt denna ”stad” men folk är för lata. Det är jättejobbigt att behöva gå en hållplats. Men herre gud vad fick vi ben till? Vad jag vet så fick jag mina ben att kunna gå med.
Nu så. Då har jag också gnällt av mig lite. Jag gillar mitt jobb ändå. Men jag sätter upp gränser för människor och speciellt ungdomarna.
Som jag har skrivit tidigare så gillar jag verkligen mitt jobb men tro mig att ibland kan man bli trött men de flesta dagarna så är det bra. Nu framöver så blir det dagar som jag ska jobba och i feb förhoppningsvis så ska jag kunna ta en veckas ledig. Det ska bli skönt också.
Read Full Post »
Ullis värld 