Jag vet många som tycker att ensamhet är jobbigt länge tid. Jag tycker att ensamheten blir skönare och skönare ju längre tiden går men vi är också olika som människor och jäkla tur det. Jag vet inte om det är rädsla för ensamheten som människor har eller vad det kan vara. Samma sak är väl att vara singel där kan människor acceptera det lättare men det är väldigt många sinlgar som söker träffar och hur ofta är de inte på krogen? Jag vet inte men ibland får man en känsla av att väldigt många singlar är ute på krogen för att hitta någon för natten eller sin livspartner.
Jag blir mer och mer lycklig ju längre tiden går jag är singel och ensamen. Kanske det beror på att jag har haft förhållanden sedan jag var 16 år också fram tills ifjol. Jag har fått frågan av kollegor om jag inte ska hitta någon ny och tanken får mig att rysa av obehag då. Jag kan känna som så att varför ska jag ha en man i mitt liv när jag ändå klarar det en man klarar? Varför ska jag hålla på och tvätta och fixa mat då åt en man? Visst det finns män som kan laga mat så inget ont om det och ja, det finns män som tvättar sina kläder själv också. När jag kommer hem på natten så är det så lugnt och skönt. Jag njuter av tystnaden och friden som ligger över mig. Jag vet att jag kan gå och lägga mig precis när jag vill och bre ut mig över hela sängen om jag skulle vilja det. Ja, jag vet att jag är ensamen i min lägeheten och jag kommer vakna ensamen imorgon bitti också men jag känner bara en lycka som sprider sig över kroppen. Kanske det är jag som är knäpp men jag vill inte tro det. Jag accepterar och finner frid i min ensamhet och mår bra. Visst en dag kanske jag vill hitta en man eller kvinna men just nu behöver jag inte rusa iväg för att göra det utan jag vill njuta av min ensamhet och mitt singelliv.
Är det som så att många människor har svårt med ensamheten? Och kan det vara som så att rädslan har med att de inte vill dö ensamen? Många frågor i natten men jag känner att skulle jag mot all förmodan gå och dö så dör jag baske mig njöd och faktist lycklig av att få vara ensamen och njuta av tystnaden. Jag är inte rädd för ensamheten eller tystnaden. Jag välkommnar den och njuter av den.
Ullis värld 